Nu har det till och med varit jul

Och jag är värdelös hundra gånger om på att skriva.

Sitter hos min pappa i Enånger och ser snön falla. Det har den gjort i drygt 13 timmar nu och mer än 13 cm senare ska jag och bror och Emma ut och skotta.

Snöslungan vet vi ju inte hur den fungerar enligt pappa som stuckit på badminton med Maja...

Julafton var jättemysig hemma med många klappar till barnen och jag fick världens bästa pannlampa så jag kan springa även fast det är mörkt ute :-)

Vad har annars hänt då?

Rasmus pratar som en kulspruta låter

Emma har en fantasi som är helt ofattbar. Bland annat så ser hon ända till Thailand med sina ögon, därför behöver hon inte hålla mig i handen när vi går över gatan.¨

Allt vatten är samma vatten överallt så därför kan man inte dricka det när man badar, då kan man bli magsjuk eftersom det kan komma från Thailand.

Moster My kommer vi aldrig mer att träffa för hon har flyttat till Umeå och det är sååååå långt bort.

Jag är så stor som jag är för att Emma skulle komma ut ur min mage. Om jag inte hade varit så stor så hade inte Emma fått plats där.

Jag är tacksam för att jag har just dom här två galningarna till barn som gör mig så glad varenda morgon.

Vi hörs snart,

Kram T

Okej, jag är värdelös

På att skriva. Förstår egentligen inte varför för jag har så mycket att skriva om.
Allt händer på en gång, jag undrar när livet ska stanna upp en sekund så jag hinner reflektera. För det gör jag så sällan har jag märkt.
Det händer ju så mycket.
Sen i maj har 2 barn kommit till världen som mina vänner fått, katt och kamin införskaffad, målat om trapp och hall, börjat plugga och jobba, Rasmus har blivit bättre med sin nya astmamedicin, brorsan har varit och hälsat på när han hade permis från Afghanistan, varit på Gotland med ena systern och familjer osv. osv.

Bättring ska det bli. Lite mer skvaller. Lite mer kort. Lite mer av allt. Eller hur.

Vart tar tiden vägen

Rasmus springer sig fram nu och ropar där lika många gånger som vi vanliga blinkar
Emma byter kläder i bästa fall bara 7 gånger per dag
Jag springer 3 kvällar i veckan och hoppas att jag till slut ska ha gått ner 7 kg. Hur det nu ska gå till är ju en annan femma eftersom fläsket på magen gungar lika mycket varje gång jag ger mig ut i slingan med Ida.
De schyssta tightsen vi har beställt kommer imorgon, fan så snygga vi kommer vara i skogen. Iaf framifrån, inte bakifrån där groparna syns. Men attans så skönt att springa utan att få skavis på känsligt ställe...
Har varit på kalas i helgen, Mira blir 2 år :-)
Fantastiska familjen Jerresten, tåls att säga många gånger.
Igår var jag och ungarna i Mariefred ute hos Elin, väldigt mysigt, dagen bara gick utan att vi fattade vart. Rasmus blåste av altanen i vagnen när han sov, Elin skrek och jag blev rädd. Allt gick bra, Rasmus somnade om utan problem. Tror att vi stora blev mest rädda, han fattade nog ingenting.
Snart dags för kryssning också, himmel så roligt det ska bli. 15st är vi och just nu är det hetaste samtalsämnet bland oss mammor i Ösmo. Ha, en kryssning liksom. Var väl inget för 10 år sen, nu är det så stort att klockorna nästan stannar.
Men grymt skoj att vi blev så många och att alla känns som superroliga och mysiga vänner.
Duscha, borsta tänderna, sova. En bra idé känns det som. Så vi hörs en annan dag.

Tillbaka i Ösmoland..

Åkte hem sent igår kväll tillsammans med alla fjällturister uppenbarligen eftersom det tog tvärstopp vid Tönnebro och höll i sig ner till Gävle. Hemma runt halv elva, skönt att sova i egen säng men jag är så ledsen över att pappa bor så långt borta.
Tänk om de fanns närmare mig, vad mycket mer vi skulle ses då. Emma som älskar att vara där och jag som typ gråter när jag sitter i bilen och kommer ut på E4:an.
Full fart i alla fall idag, varit på ridlekis med Emma och Rasmus, Ida drog med oss. Jag som typ är livrädd för hästar var inte överlycklig men dom var små iaf. Nu är hon anmäld till ridlekis vilket var typ det billigaste jag kunde hittat till en 4-åring. Eller inte...
Men hon älskar dom och det blir ju ett sätt att se om hon verkligen tycker att det är roligt.
Kalas sen hos Jeppe och Emilie, alltid lika mysigt att vara där. Känner mig som hemma och bjöd in mig själv till fjällen också.
Nu är det dags att sluta mina fina blå för en ny dag i Lidatorp imorgon.

Det var ett tag sen...

Tiden flyger fram ibland. Rasmus har fyllt 1 år, kalas och många roliga grejor... Helt sjukt va fort det går.
Emma är i en ljuvlig period men som alla andra har hon rejäl pms ibland, precis som sin mamma. Nu sitter jag hos pappa dit hela familjen tagit sig i svärmors bil. Så otroligt snällt av henne att låna ut sin bil när vår är på verkstad. Thomas pickup rymmer inte alla oss även om det nästan kanske hade varit bättre att ta den :-) för att få in 2 barn, vagn, packning, mig själv och Thomas i lilla Peugeot 206 var inte helt lätt och lillasyster nr 2 i ordning har lovat massage nu på kvällen..
Thomas och jag garvade friskt när vi försökte hänga med en Hummer på E4, he he. När vi hade plattan i botten, bilen skakade och vi garvade så vi höll på att kissa på oss trampade förmodligen Hummerföraren lite lätt med lilltån på pedalen och försvann. Han var nog i Sundsvall när vi passerade Gävle.

Nu ska jag lata mig i ett par dagar, umgås med alla systrar och brorsor som är här, tom Hong-Kong Christer är här och syskonkort ska tas...Det har inte hänt sen typ jag var liten. Rätt roligt faktiskt, väldigt sällan alla är samlade, nu när My bor i Umeå också så blir det ännu färre tillfällen vi alla är hemma.
Jag har lovat Emma att hon ska få väcka morfar när hon vaknar imorgon, han vet inte om det än men det går nog bra. När brorsan var liten stoppade han gamla strumpor på pappas näsa, det ska hon få återuppta imorgon tänkte jag.

By the way, Elin... Du är min älskade vän för evigt och ingen annan än du känner mig från den lillaste tån upp till längsta hårstråt. Puss

Ledsen idag

Relationer är så jäkla svårt. Jag avskyr när det inte är bra. När något ligger och trycker under ytan som inte går att komma åt. Är ju rätt vacklig själv så när någon som står mig nära inte beter sig som vanligt blir jag själv väldigt nedstämd. Kommer det någonsin gå över? Jag är inte så säker längre. Jag har ju alltid varit så här. Sen jag kan minnas.

Förbannat

Jag är ett stort fan av melodifestivalen. Thomas är inte det. Så för att gardera mig från sovande partners i soffan under bidrag typ 2 så hade jag bjudit in mig själv på middag hos syrran för att titta med Jeppe som är lika hängiven som jag. Dock tittar vi på olika saker. Han sörjer att Marie inte gick vidare och jag hade gärna sett att Star pilots tagit sig hela vägen. Men men..
Nu har ju då barnen i skaran blivit magsjuka så allt är inställt. Herregud.
Vad ska jag göra nu?
Fett sne är jag.

En vanlig dag av reflektioner

Rasmus vinkar. Och kör hårt till Kiwi, Kiwi

Emma dansar till Larz-Kristerz. Grymma ungar. Å det är jag som har gjort dom. Emma blir fyra om några månader. Rasmus blir ett år om två veckor. Elin har följt mig och jag henne sen jag vet inte hur länge. 13 år blir det nu. Vi vet allt om varandra och lite till. Finns ingen som känner mig så väl och jag kan alltid ringa till henne när jag är sur, ledsen, glad, arg. Ja vad som, och ALLTID få stöd.

Kommer ihåg när hon fick Liv. Jag ringde till förlossningen och frågade hur det gick, fick prata med en sköterska som fick mig lugn och sa att allt gick som det ska. Halv tre på natten fick jag sms:et.. "Det blev en tjej, snopet va". Vi var övertygade om att hon hade en karl i sig. De tre veckorna som följde innan Emma behagade ploppa ur var ju galet jobbiga. Jag ville också ha en tjej. Det fick jag och nu blir våra prinsessor 4 år som sagt.

Det är stort. Elin, min älskarinna som jag aldrig tänker göra slut med.

Förresten, har köpt en tungskrapa och det måste vara bland det äckligaste jag någonsin har gjort. Skrapat tungan alltså. Fy fan va skit man har på den. Prova vetja. Finns på Apoteket.

Jag är ju en berg-och-dalmänniska

Idag har varit en typisk sån dag när jag vill lägga mig under en sten och iaktta men inte så mycket mer. Jag saknar min älskade Emma så det värker i hjärtat. Imorgon kommer hon hem och jag längtar oerhört. Jag har gjort så otroligt mycket puckade saker i mitt liv och gör fortfarande det men hon är något bra. Riktigt bra. Håller mig fast vid det i de mörkaste stunderna. Rasmus är också bra. Så jävla bra är dom båda mina älskade barn. Kan önska att min hjärna och mitt hjärta skulle orka varje dag att förstå att jag är lyckligt lottad som har fått två friska fina barn som jag har gett en bra start. Men det gör det inte. Ibland vill jag inte bara.
Är så oändligt lycklig och tacksam över att jag fått tillbaka min syster som varit borta i 10 år. Tänk om jag hade haft henne alla dessa år, men nu har jag henne tillbaka och kommer aldrig släppa taget om henne igen. En vackrare människa får man leta efter. Hela hon och hennes familj får mig att bli varm och glad, jag är alltid välkommen, hur jag än mår och känner så finns de där. En sån syster borde alla få ha. Jag har tre systrar till och alla har en speciell dörr i mitt hjärta, två av dom är små och jag hoppas att jag får finnas dom resten av livet. Den tredje är ju bara så nära mig att vi bråkar lika mycket som vi är sams. Skulle jag klara mig utan henne- Nej...
Hrm, nu är det dags för Mede.. Kan man ju inte missa

Lördagsmorgon

Kaffe. Kaffe. Kaffe. Inte Rasmus som tar filtret ur kaffebryggaren och sprider kaffe över hela köket.
Det var och är aldrig planen. Bah. Inte på morgonen. Nu är vi osams han och jag. Eller vi var. Tills han log och sa "där"...

Korvgrillning...

Didriksson borde ha sett oss. Av typ 10 ungar hade sju deras fleecefodrade ställ på sig. Mammavarning, men ändå...
Kaos inne när alla ska fika men rätt mysigt att snacka skit. Ut med alla och grilla korv, åka pulka. Nu är vi hemma igen och jag känner mig rätt bra som varit ute med bägge två hela förmiddagen bland massa vänner. Nu ska pappa Mats snart hämta Flisan och Emma, jag och Rasmus ska vänta in Thomas och sen blir det helg med rödvin, mat och rodelträning till let´s dance.
Jävligt jobbigt att vara mammaledig.

Jag har en last...

och redan nu kl 08.12 längtar jag. Varje torsdag åker en chaufför på jobbet förbi havrebollsfabriken eller vad det nu kallas. Jag kan inte låta bli att beställa av honom varannan gång. Än så länge. Det värsta med dom färska nästan rinnande bollarna är att dom går alldeles utmärkt att frysa så äter man inte upp alla 30 på två dagar kan man slänga in dom i frysen. På 5 minuter tinar dom. Så varje gång jag tar något i frysen tas en fram och nuförtiden är det mycket som ska fram därifrån. Konstigt att jag ser ut som en människa med inbyggd badring. ha ha. Men jag ska ta tag i det snart. Lovar.

Underliga dagar...

Rasmus har börjat med inhalator, jag är inne på min tredje penicillinkur för halsflussen, källaren kommer typ aldrig bli klar och jag är trött jämt.
VA fasingen händer? Eller händer inte kanske man ska säga?
Kul är att Rasmus blivit sig själv igen och är tokigt lycklig över sig själv och tycker han är rätt kunglig. Själv ska jag börja mitt nya liv i samma sekund som min förbannade halsfluss är över. Jag tycker inte alls att det är skönt att skylla på så jag slipper träna...

Men allvarligt...

Det är fel på mig. På allvar. Fast mest fel är det på min syster. Hon har 1 !? plagg i sin 20 månaders dotters garderob som inte är av dyrare märke.

Jag satt och fnissade åt hennes sjukliga behov av att handla fina barnkläder.

Idag tittade jag igenom Rasmus kläder. Han har ingenting som inte varit alldeles för dyrt.

Det är ju tack vare min syster som lånat ut allt som hennes dotter växt ur och att jag själv köpt lite.

Men som jag och min kära vän Elin sa... Det är värt varenda krona eftersom dom håller år efter år och syskon kan ärva utan problem.

Men ändå, vilka pengar det ligger i detta. Men jag älskar ju barnkläder. Det bästa jag vet och det ska vara så färgglatt och knasigt som möjligt.

Bodysuiten från Molo har jag beställt och kommer snart. Galet snygg tycker jag, Thomas är inte lika glad, ha ha!

Sjukt söt är han dock oavsett vad han har på sig...

Rasmus alltså, inte Thomas.