Jag är ju en berg-och-dalmänniska

Idag har varit en typisk sån dag när jag vill lägga mig under en sten och iaktta men inte så mycket mer. Jag saknar min älskade Emma så det värker i hjärtat. Imorgon kommer hon hem och jag längtar oerhört. Jag har gjort så otroligt mycket puckade saker i mitt liv och gör fortfarande det men hon är något bra. Riktigt bra. Håller mig fast vid det i de mörkaste stunderna. Rasmus är också bra. Så jävla bra är dom båda mina älskade barn. Kan önska att min hjärna och mitt hjärta skulle orka varje dag att förstå att jag är lyckligt lottad som har fått två friska fina barn som jag har gett en bra start. Men det gör det inte. Ibland vill jag inte bara.
Är så oändligt lycklig och tacksam över att jag fått tillbaka min syster som varit borta i 10 år. Tänk om jag hade haft henne alla dessa år, men nu har jag henne tillbaka och kommer aldrig släppa taget om henne igen. En vackrare människa får man leta efter. Hela hon och hennes familj får mig att bli varm och glad, jag är alltid välkommen, hur jag än mår och känner så finns de där. En sån syster borde alla få ha. Jag har tre systrar till och alla har en speciell dörr i mitt hjärta, två av dom är små och jag hoppas att jag får finnas dom resten av livet. Den tredje är ju bara så nära mig att vi bråkar lika mycket som vi är sams. Skulle jag klara mig utan henne- Nej...
Hrm, nu är det dags för Mede.. Kan man ju inte missa

Lördagsmorgon

Kaffe. Kaffe. Kaffe. Inte Rasmus som tar filtret ur kaffebryggaren och sprider kaffe över hela köket.
Det var och är aldrig planen. Bah. Inte på morgonen. Nu är vi osams han och jag. Eller vi var. Tills han log och sa "där"...

Korvgrillning...

Didriksson borde ha sett oss. Av typ 10 ungar hade sju deras fleecefodrade ställ på sig. Mammavarning, men ändå...
Kaos inne när alla ska fika men rätt mysigt att snacka skit. Ut med alla och grilla korv, åka pulka. Nu är vi hemma igen och jag känner mig rätt bra som varit ute med bägge två hela förmiddagen bland massa vänner. Nu ska pappa Mats snart hämta Flisan och Emma, jag och Rasmus ska vänta in Thomas och sen blir det helg med rödvin, mat och rodelträning till let´s dance.
Jävligt jobbigt att vara mammaledig.

Jag har en last...

och redan nu kl 08.12 längtar jag. Varje torsdag åker en chaufför på jobbet förbi havrebollsfabriken eller vad det nu kallas. Jag kan inte låta bli att beställa av honom varannan gång. Än så länge. Det värsta med dom färska nästan rinnande bollarna är att dom går alldeles utmärkt att frysa så äter man inte upp alla 30 på två dagar kan man slänga in dom i frysen. På 5 minuter tinar dom. Så varje gång jag tar något i frysen tas en fram och nuförtiden är det mycket som ska fram därifrån. Konstigt att jag ser ut som en människa med inbyggd badring. ha ha. Men jag ska ta tag i det snart. Lovar.

Underliga dagar...

Rasmus har börjat med inhalator, jag är inne på min tredje penicillinkur för halsflussen, källaren kommer typ aldrig bli klar och jag är trött jämt.
VA fasingen händer? Eller händer inte kanske man ska säga?
Kul är att Rasmus blivit sig själv igen och är tokigt lycklig över sig själv och tycker han är rätt kunglig. Själv ska jag börja mitt nya liv i samma sekund som min förbannade halsfluss är över. Jag tycker inte alls att det är skönt att skylla på så jag slipper träna...

Men allvarligt...

Det är fel på mig. På allvar. Fast mest fel är det på min syster. Hon har 1 !? plagg i sin 20 månaders dotters garderob som inte är av dyrare märke.

Jag satt och fnissade åt hennes sjukliga behov av att handla fina barnkläder.

Idag tittade jag igenom Rasmus kläder. Han har ingenting som inte varit alldeles för dyrt.

Det är ju tack vare min syster som lånat ut allt som hennes dotter växt ur och att jag själv köpt lite.

Men som jag och min kära vän Elin sa... Det är värt varenda krona eftersom dom håller år efter år och syskon kan ärva utan problem.

Men ändå, vilka pengar det ligger i detta. Men jag älskar ju barnkläder. Det bästa jag vet och det ska vara så färgglatt och knasigt som möjligt.

Bodysuiten från Molo har jag beställt och kommer snart. Galet snygg tycker jag, Thomas är inte lika glad, ha ha!

Sjukt söt är han dock oavsett vad han har på sig...

Rasmus alltså, inte Thomas.