Det är lätt att glömma den häringa sidan

När det liksom inte händer så mycket i livet. Det tuffar på, jag har så galet stressigt på jobbet bara men jag gillar ju högt tempo och har vi tur vänder det i början av november.
Jag är glad att jag har ett jobb som jag älskar att gå till, det är inte alla som har det.

Jag ska springa Lidingöloppet imorgon (tjejvarianten) som är en mil och är sju galet opepp. Den enda fördelen är att det är i skogen och jag älskar att springa i skogen men min kondition är ju på minus kan man säga och jag har inte sprungit så mycket på senare tid.
Det är sista etappen på min klassiker så jag kännner mig ändå väldigt glad att det är över imorgon och jag får köpa min fina rosa tröja och stoltsera med..Den har jag suktat efter sen Vasaloppet.
Nästa utmaning för mig blir att köra tjejklassikern igen nästa år och året efter den riktiga och genomföra den tränad. Inte som en soffpotatis som jag har gjort nu. Alla dom tidigare grenarna har jag tränat obefintligt inför men det har lixom fungerat super ändå. Det är löpningen nu som kommer att göra ont.

Bjuder på en fin liten sång som piggar upp vem som helst en lördagmorgon och den är grym att köra roddintervaller till:

/Kärlek